Start

Tilda Elsa Matte & husse Resultat Vad händer? Foto Länkar Gästbok
      

 

Vad händer?                                                                                                                        Läs om 2003

På den här sidan kommer vi skriva lite om vad vi pysslar med.
Hur går träningen? När ska vi på utställning och tävlingar?
Bra sätt att hålla ordning på oss...  :o)
         
14 december Här kan man ju tro att det varit stiltje, men tvärt om! Igår var jag och Elsa för andra gången med till ridhuset och tränade lydnad. Tyvärr blir det inte mycket till träning mer än nej-övningar, då Elsa ser underlaget som ett festligt julbord. När vi bara går förbi en hög gör hon stora bågar förbi, med blicken på härligheten, eftersom hon vet att jag blir arg om hon går fram till den. Försökte köra lite saktagående som inte gick alls, lite frifölj som funkade någorlunda. Skallet funkade ganska bra. Det blev lite för glest när vi började med tyst också, så nu är vi tillbaka på förstaövningar med skallet. Avslutningsvis körde vi lite inkallning med ställande. Det var bra som avslutning, roligt och fartigt. Är inte nöjd med träningen som helhet då det mest blir tjat. Mi hade istället tvärt-omproblem. Ruzzin är så fruktansvärt fixerad på henne och att göra allt rätt (så som hon tror "rätt" är) Matte blir nog mer nöjd om jag gör det jättefort! Saktagåendet går allt annat än sakta.
Vi har även varit ute i skogen onsdag+ lördag förra veckan. Här funkar det verkligen kanon. Elsa spårar som en gudinna. Lite hög fart stundtals, så ett par pinnar har hon missat. Mi la spår till Buzz vilket både han och Malin var kanonduktiga med. Man ska aldrig ha förutfattade meningar när Mi lagt spår... Malin lät Buzz jobba ut alla konstiga krumelurer och han var riktigt trött efteråt.
1 december Idag träffades jag och Malin kl. 8 ute i skogen. Allt sköttes sedvanligt : lägga spår, gå promenad, fika, upplet med Tilda samt att ta upp spåren. Det är såå härligt! Hundarna skötte sig kanon även idag. Elsa - världens största skitätare - hittade två härliga högar i spåret. Hon vet så väl att hon inte får. När jag går fram för att kolla vad hon har, ser hon upp på mig, suckar och knallar vidare. Samtidigt som jag blir arg på henne är det väldigt skönt att hon bara kan släppa det och traska vidare. Hon hade ett mycket bra tempo och markerade kanon. Idag hade vi apporter ca 1/5 av en normal pinne. Spåret gick 90-vinkel rakt på en stig för att sedan vinkla av efter några meter. Baggis. Vad ska vi hitta på nästa gång?
19 november Så har den första snön kommit. Jag längtar redan till att den ska försvinna så jag och Elsa kan komma igång ordentligt med vår cykelträning. Två spår har det blivit hittills i veckan. I onsdags morse träffades jag och flickorna Malin, Klara och Buzz.  Tilda jobbade otroligt i uppletanderutan. Hon hade stora svårigheter, men gav inte upp. Elsa fick ett knixit spår med spetsvinklar samt att jag introducerade naturpinnar för första gången. Hon tog alla mina försök till svårigheter som hon aldrig gjort annat. Jag la även Buzz spår, med rejäla vilklar och lite längd. Malin tvingades verkligen lita på sin hund då jag tränade min sångröst med Klara och inte kunde gå med. Buzz spårade kanon, även om han råkade gå över slutet. Jag var så supernöjd när jag 2½ timmar senare var på väg hem.
Tilda retar kopplade Buzz
med den lilla pinnen.
Nu, vid snart 8 års ålder kommer
 Tilda in med föremålen!!
Klara har blivit stora tjejen
och fyller snart 1 år.
3 november Återigen en ny månad. Det är inte klokt vad det här året har sprungit iväg... och den här veckan också för den delen. Helgen var mest bara stress, även om det är mitt intresse blev det lite mycket. Lördagen började ute i skogen kl 11. Jag hade hunnit lägga spår till både Ruzzin och Elsa innan Mi kom. I mitt vanliga snurr sa jag att det var ok att lägga Minnes spår där jag minuterna före hade lagt Ruzzins spårslut. Jag såg inte att det var samma område när jag kom från olika håll!!! Detta såg jag först när vi kom dit med Ruzzin efter att ha knatat runt med Minne. Tur att Ruzzin är en sådan kanonhund att hon klarade ut det. Jag ska nog ta det där förslagen om att skaffa en GPS... Elsa var i otroligt bra form. Hon vek inte av kärnan en millimeter och vinklarna var som en dröm. När vi var klara var klockan 14.30 raka vägen hem, slänga in Elsa och byta mina genomsura kläder. Klockan 15 träffade jag och Tilda Peter för att reka spår till de tio kursdeltagare vi skulle spåra med dagen efter. Tilda dundrade runt som en idiot mellan mig och Peter. Hemma vid 17, somnade som en stock. Söndagen såg ungefär lika dan ut med kursen samt möte på kvällen...
I går fick Elsa följa med ut på kursen och visa olika inlärningssätt till några moment. Vi har inte varit på appellplanen sedan i september. Hon blev så enormt lycklig. Reagerade inte på att det var tre grupper igång på planen, varav 10 ekipage stod och tittade på henne. Hon ville bara träna! Vilken känsla.... Det dröjer dock ett tag till innan vi kan köra igång. Nu ska vi snart börja cykla så smått.
Idag, på min lediga förmiddag, var vi ute med Malin och Buzz. Tilda visade upp sitt fantastiska uppletande. Hon är så jäkla envis och jobbar som en idiot. Idag kom hon faktiskt in och lämnade föremålen!! Har bara tagit 7,5 år :o) Både Buzz och Elsa spårade kanon så vi var jättenöjda.

Bilder sedan i lördags. Testade bara några steg med Elsa och hon blev så laddad. Åh, vad vi saknar vår lydnadsträning!
 
Så här ser en briard ut på benen efter att ha spårat i tallskog med ljung. Vill jag ha långhår?! Njaeee... "Men hon torkar fort! Det tar bara två-tre timmar"
24 oktober Idag har jag & Elsa haft en underbar dag ute på Gränsö tillsammans med Ewa & Kruzzidull, Christina & Klara-Knopp samt Mi med Ruzzin & Gamine. Vi började med att spåra (efter vi fikat såklart) för att fortsätta med korvgrillning och uppletande.
Som alla vet är jag EXPERT på att villa bort mig i skogen när jag lägger spår, så även idag... När jag väl var ute på vägen igen hade de andra börjat ropa efter mig... Ruzzin fick iallafall ett fint spår! Elsa spårade riktigt bra förutom att hon missade slutet! Det spelade henne mindre roll - hon var lika glad iallafall.
Elsa fick hoppa över uppletandet då det fortfarande är koppeltvång för hennes del. Vi avslutade våra 6 timmar ute i friska luften med en promenad längst havet. Det var så vackert....
Kameran hade vi självklart med oss. Kolla HÄR!
10 oktober I fredags kväll kom "kot-knackaren" Camilla till oss från Sthlm. Hon hittade direkt Elsas ömma punkt på benet. Hela muskeln mellan höften och knäet var/är full av ärrvävnad och alldeles knagglig. Hon masserades och fick värmebehandling. Vi blev ordinerade massage varannan dag, koppelrastning, ingen lydnad och långsam igångsättning under ca 2 månader. Till vår förtjusning var dock spår ok, på någorlunda plan terräng. Jag är faktiskt riktigt glad då jag fasade för att knäet eller leder var paj. Hon tyckte förövrigt att Elsa var jättefin i musklerna och ändå inte verkar ha tappat mycket under dessa månader.
Idag skulle vi ha tävlat på hemmatävlingen i lydnad. Istället för det tog jag, Tilda och Elsa hand om köket. Under den mest stressiga perioden kom Malin och Klara till undsättning. Malin hjälpte oss att fixa mackor och kaffe +  att hon gick en sväng med tjejerna. TACK!
Ewa och Kruzzan debuterade i ettan och fick in världens storslam - 187p och förstaplacering! Stort GRATTIS!
Nu i eftermiddag har jag och Mi varit ute och spårat. Jag hade det så förspänt att Elsas spår redan låg när vi kom. Och vilket spår sen! Började normalt med en pinne som hon markerade fint. Fortsatte med en pipleksak, vidare till en ögla där spåret korsades. Nu i efterhand förstår jag att hon jobbade jättefint, men då undrade jag vad f*n hon höll på med. Vidare till ytterligare en leksak för att sedan avsluta med en kamprulle. Hon tyckte det var så roligt med leksakerna (när hon väl förstod att de tillhörde spåret), som jag faktiskt inte använt sedan hon var runt halvåret.

! Minne, som blir 13 år i januari,  har precis kommit in med ett föremål på uppletande. Inget fel på kampglädjen i den tanten!

Ja, vad säger man? Tilda i ett nötskal.  "

2 oktober Idag har vi (Tilda, Elsa, min syster Louise och jag) varit på Rödeby BK för att genomgå korningens mentaldel i ÖGLOs regi. Jag har varit jättenervös hela veckan för att Elsas ben skulle hålla efter förra helgen, då hon var ganska illa däran. Men det höll.... OJ, VAD DET HÖLL!! Nu väntar bara extriören så får hon tilteln KORAD.
Att jag har en sådan här vovve, min lilla skrutta, hade jag ingen aning om.
Läs hennes bedömning under resultat.
26 september Ja, det blir inte alls som vi tänkt oss. Klockan 9 i gårkväll, efter att Tilda åkt till svärmor för att spendera söndagen där och jag var i full färd med att fixa spårgodis, fick jag ringa återbud till tävlingen vi skulle delta i idag.
Det började med att i torsdags när vi körde lite lydnad hade hon problem att sätta sig. Hon stod också och vägde över hela tyngden på vänster bakben. På jobbet hade Mi som tur var bokat in Maria att massera hennes hundar. Maria kände igenom Elsa, men hittade inga större fel.
Igår eftermiddag var vi ute hos pappa och Elsa sprang som en idiot i trädgården (så mycket hon hann innan jag haffade henne). Tyckte då det var ok att åka. Det skulle ju bara vara att slänga in handduken om jag såg något fel.
Men det räckte med det jag såg i gårkväll. Elsa kunde inte sätta sig ner för att tigga, inte heller hoppa upp i sängen... Antagligen har hon dragit upp muskelskadan, inte så illa så hon inte kan springa, men när hon växlar läge tar det emot. Det fanns inte en chans att köra ett lydnadsprogram med henne nu. Idag har hon förvisso både lekt i trädgården samt hoppat upp och ner i sängen men, det känns viktigare att hon är i form nästa helg då det är dax för korning. Hoppas bara det hinner fixa till sig..... :o(     
19 september Detta var dagen då jag och Elsa skulle fixa lägre på tredje gången gillt. Det börjar kanon med 10 på upptaget och en 9:a på spåret. Hon var lite osäker fram till första pinnen, men efter den var det full rulle.
Näst ut var budföring. Tro det eller ej, dk på "march". Första gången hon inte lämnade mig :o) Sprang iaf som vanligt (kanonkula) och vi fick en 9:a på den också. Så här långt var alltså allt frid och fröjd.
Inför platsen blötte jag magen på henne (eftersom det hade regnat hela förmiddagen) och lade henne några gånger utanför planen. Låg fint till efter skott nr tre, då hon började klia sig på hakan. När hon var färdig visste hon inte vilken planet hon var på och kom smygande till mig. Tack och hej till den uppflyttningen.
Kände inte för att fortsätta då vi inte har lydnad så det räcker utan platsen - dessutom att få henne krypa bra i regn. Nä, vi bröt och laddar för nästa helg.....
14 september Under veckan som gått har det blivit en hel del träning. I onsdags låg hon för första gången på klubbens skotträning. Hon har funkat så bra under året på tävlingarna, så jag har varit livrädd att det skulle hända något under platsen på träning. Det var ju just på en sån här träning som Elsa blev skrämd av en man som "skrek" på sin hund förra våren. Vi hade ingen plats på över ett halvår. Nu gick det iaf bra vilket känns skönt inför kommande tävlingar.
I veckan blev jag smittad med en underbar förkylning av mina goa arbetskamrater. Innan den bröt ut ordentligt hann jag även överföra den till Malin. Jag tog med mina flickor dit i tisdags. Efter massa spring i trädgården kunde vi lugnt fika och titta på tv med tre trötta hundar runt om. Skönt att det funkar så bra.
I lördagskväll (full med feber) var jag och Elsa ute och spårade. Hon fick ett upptag samt ett kort vinkelspår. Upptaget gick bra, spåret kunde gått bättre. I söndags var Malin och Buzz med ut. Buzz fick sitt första fältspår som gick över förväntan. Lite vinglig till en början pga vinden men klarade ut det fint. Mycket stolt när han bar slutpinnen! Elsa spårade kanonfint. Jag hade lagt ett småtaskigt spår på berg - med och utan mossa. Jobbigast var det för mig och Malin - det var HALT.
7 september Det är nog inte meningen att vi ska ha någon sida. Jag får ju tecken hela tiden :o) Nu har mitt ftp försvunnit hemma, så jag får uppdatera på jobbet.
Månaden som gått har varit väldigt lugn. Att hålla Elsa stilla var helt omöjligt. Att denna ändå så stabila vovve kunde bytas ut mot ett odrägligt monster. Det blev bättre så fort jag började gå lite längre promenader med henne. I förra veckan fick hon sitt första spår sedan lägret. Hon blev till min lycka inte speciellt trött. Hon har ju tappat både muskler och kondis, men vid slutet var hon inte flåsig och ville fortsätta. Skönt inför kommande hemmatävling.
Jag har också varit på två SM. Först var det Boxer-SM där jag och Elsa debuterade i lydnadsklass 1 på fredagen. Läs mer om det under resultat. Vi hade även det otroliga turen att komma med på lägre spår (vi var 1:a reserv). Tyvärr var vi tvungna att överlämna den platsen då hon inte var i skick att gå spåret. Istället gick jag ut ett högrespår tidigt på lördagsmorgonen.... På söndagens utställning visade jag Buzz. Han var jätteduktig - lite vild men... Han fick en 1:a vilket vi är nöjda med då vi inte trodde hans typ var poppis hos den domaren. Elsa fick vila även denna dag då hon tappat så mkt muskler. Det är inte roligt att visa henne när hon inte är helt fräsch.
Det andra SM:et var Bruks-SM i Sunne. Jag följde med Mi och Jan och sålde Jami-grejor. Full rulle hela dagarna för att sedan gå till puben eller bowla på kvällen. Det var konon-kul, men så mycket tävling hann vi inte se...
Utanför husvagnen Ingrids Tenzing i rörelse Buzz och Elsa myser på en filt.
30 juli Phu, vad varmt det blev. Har precis slutat på jobbet och passar på att uppdatera sidan. Hemma har vi haft ytterligare en krasch... vår dator är väldigt svag mot alla angrepp ute i rymden. 
Att dra husvagn till Gävle gick alldeles utmärkt. Veckan började dock inte så bra då Elsa skadade sig redan på måndagen, sittande  i BILEN!! Vad som hände vet jag inte, men hon kan ha fått in en tass i burgallret och ryckt till. Veckans träning fick därför bli därefter - lugn och sansad. Hon hade inte ont, men benet var stundtals mycket ostabilt. I övrigt var veckan toppen, vi hade en jätterolig grupp och en instruktör som vi skrattade gott åt när hon hade sönder andras saker som hon lånat  efter hon slängt bort sina egna :o)) Kort kommer.. måste installera program.
Tilda hade semester ute på landet hos svärmor Anita och Tobbe. Där har hon flera tusen kvadrat tomt att kolla över. Passar henne utmärkt att gå och strosa i.  
Igår åkte pappa ner med Elsa till Djursjukhuset i Kalmar, 1 timma och två svettiga veterinärer senare hittade de skadan. Hon har en bristning i en muskel som sitter mellan höften och knät, och nu gäller sträng vila i 1-2 veckor. Vi har blivit ordinerade korta koppelpromenader endast för att göra behov... Jag har redan jätteproblem! Hon försöker kuta i kopplet och drar som en idiot (jag som alltid varit stolt över att mina hundar går bra i koppel). Sedan ska vi sätta igång långsamt under flera veckor. Ikväll ska vi träna skall och ställande i trädgården. Jag måste bara trötta ut henne...
Tyvärr missar vi nu en lägretävling vi kommit med på samt BOXER-SM!! Förbannat, vi som är anmälda till alla tre dagar! Vi kommer i alla fall åka upp och titta på samt heja på våra vänner.
12 juli Jippi!! Igår gick det bra i bruksklassen. Elsa har nu fått sitt första cert. Dömde gjorde Maritha Östlund-Holmsten som även placerade henne som 3:a i btkl. Vi är superglada. Det ända negativa med dagen var väl att vi inte hann spåra :o)) 
9 juli Nu är det längesedan vi skrev något här och det är inte för vi legat på latsidan - tvärt om! Hemma har vi haft en riktig datakrasch - ALLT har försvunnit. Sidan finns ju dock kvar på nätet, så det är bara att plocka hem kodningen...
Under den gångna månaden har vi hunnit vara på en tvådagars kurs för Maria Hagström tillsammans med Mi och Lena (Kogaråsens kennel). Vi gjorde inte bort oss - Elsa var jätteduktig. Vi tränade på frifölj med 100% kontakt. Jag måste vara mycket mer noggrann med planeringen, dels hur jag ska visa henne vad jag vill samt hur jag ska göra när det blir fel. Det var jättetrevligt och vi är mycket nöjda.
Träningen har därefter gått mycket bra. Igår var vi och tränade saktagående (inför framåtsändande) ställande och frifölj. Bara jag är tydlig går det som en dans. Spåret har tyvärr inte blivit lika ofta som det brukar så när vi var iväg sist var hon lite väl het. Snart stundar boxerlägret som ska bli så roligt att komma iväg på. Jag och Ulrika med hundar ska dra husvagn upp till Gävle !! Hur det går blir en annan historia.
14 juni Jodå, vi lyckades igen! På lördag eftermiddag ringde de och sa att vi kommit med på lägretävlingen med start söndag morgon. Åter igen fick vi in lydnaden så pass att det fattades ett moment... Hoppet funkade den här gången. Inte så bra men söt var hon :o) "Hopp" Elsa hoppar över som en kanon. "Sitt" Hon sätter sig... sedan lägger hon sig... "Hopp" Hon hoppar över och sätter sig fot... lägger sig.... sätter sig... viftar på svansen genom hela momentet. Inkallningen ska vi inte tala om. Straxt innan jag vände mig om började Elsa klia sig på halsen. När hon är klar och upptäcker att jag vänt mig kom hon som en raket. Tjuvstart... Apporteringen fick vi 8-7 för! Mycket bra!! Budföringen nollades igen.. Som en raket ner till mottagaren. På vägen tillbaka låg det faktiskt en gormetmiddag av hästbajs, måste bara ta lite.... 
Jaja, tunga moment nollades och vi hade två pinnar bort i spåret (åter ett kanonupptag), som förövrigt bara 5 av 11 hundar klarade. Det var otroligt varmt och Elsa var tagen av det men hängde på bra ändå.  Totalpoängen blev 404,75p. Hade vi fått vår tia på inkallningen hade det räckt. Nu vill jag förvisso inte att det ska hänga på marginalerna - men så NÄRA! Nästa gång tar vi det!!!
6 juni

Nu har det gått lång tid sedan jag skrev sist. Motgångarna fortsätter att  hänga som ett mörkt moln över oss. Vi har hunnit bli bortlottade från en lägretävling till, varit på utställning och debuterat i bruksklass = två släta ettor. Den första var boxerspecialen i Lerum.  Jag väntade mig ingenting så det känns som det kvittar. Det var bara så härligt att vara där och se alla hundar. Droppen var igår då jag ställde för en domare som Elsa har fått CK för. "På grund av svansen missar ni certet idag, men det är väl bara en etta du vill ha?" NEJ, det är det inte! Vilken fråga... Blev lite besviken då han rosade henne något enormt sist. 

Jaja, vi glömmer detta nu och går vidare. Träningen går i alla fall super. Hon är inne i en jättemysig period och satsar för fullt. Så himla skönt att inte någon skendräktighet spökar. Idag var vi och spårade på morgonen. Hon var lite långsam av värmen, men spårade jättebra och plockade alla pinnar. Nu ikväll har vi kört hela lägrelydnaden. Hon kom lite långt fram i position på fria följet ibland eftersom hon vill lite för mycket, men flöt inte så mycket i vändningarna som hon brukar. Tilda var också med och körde sina ryck på planen. Slutligen satte vi oss på gräset och bara njöt av den varma kvällen...


                                                    
Min syster och Elsa spanar på utställning.

16 maj Tack alla som höll tummarna, men det räckte inte. Bortlottade på tävlingen den 23 maj. Det känns riktigt surt att hela vårsäsongen + korning gått åt skogen p.g.a. att jag är blind och missade löpet. Möjligtvis kör vi någon lydnad i sommar för att få rutin. Kanske kan vi fixa det nu när friföljet och linförigheten blivit bättre. 
I veckan har det varit fullt i skolan så det har bara blivit lite lydnadsträning. Igår började vi faktiskt med ljudgivning och efter 10 minuter gav hon ifrån sig två skall på kommando. Hon är så rolig, testar och testar :o) Idag har jag, Ulrika, Malin, Klara med hundar varit i skogen. Vi hade det sååå mysigt!! Alla hundar spårade riktigt bra. Elsa är mycket noggrann. Hon tappade spåret vid ett tillfälle och gjorde en stor cirkel för att hitta det igen. Detta tog musten ur henne lite så hon missade en pinne helt och en pinne markerade hon bara utan att hitta den. Se bilder från dagen under foto.
9 maj Vi åkte... Idag debuterade vi i lägre. Det var med delade känslor jag lämnade Mönserås, men jag är jättenöjd med Elsa. Hon var en pärla och vi missade uppflyttning pga mig. Vi nollade de stora momenten kryp och hopp. Hade jag varit noga med kontakten på krypet hade hon inte rest sig. Jag lade ner henne igen och hon kröp perfekt. Fick lite pikar från domarna att jag inte gjorde så med en gång. Eller, hade jag tagit ett dk på hoppet hade hon satt sig. Vi behövde minst en 5:a på ngt av dessa moment för uppflyttning. Spåret gick som på räls. 10 på upptag och 9 på spåret. Budföringen missade vi av någon anledning som jag inte vet än ... ska analysera. Det var ju dock inte där vi behövde poäng, utan lydnaden. Vi placerades som 2:a med 419p och godkänt. (Top 3 från Västerviks BK!!) Nu håller vi tummarna att jag kommer med på nästa tävling.
6 maj ÅÅÅHHH... så pinsamt! Jag har missat hela Elsas löp... Jodå, hon har nu varit "blodfri" i flera dagar... egentligen har jag bara sett ett spår, då jag precis bytt till ett vitt överkast. Det var alltså för 1½ vecka sedan. Som en babian såg hon ut för 2½ vecka sedan - antagligen var hon i höglöp då... Ja, hur gör man nu då. Jag har alltså kommit med på en tävling på söndag, ska vi åka?? Igår efter skotträningen på klubben lät jag tre hanhundar lukta över henne utan så mycket reaktion från dem utan det var mest lek. Ojojoj...
Ja, så här kan vara skönt att ligga ... ... och det här ser ju ännu skönare ut...
28 april Så var det igång. Det gick ända tills i förrgår innan jag såg ordentligt att Elsa löpte. Det är väldigt sparsamt och svullnaden har gått ner, så hon kan likaväl börjat tidigare. Vi kom ju självklart *ironi* med på båda tävlingarna vi anmält oss till, dock blev den första inställd bara någon dag efter vi fått Pm:et. Nu sattsar vi på  vår debut om ca en månad, den 23:e maj (men den kommer vi väl inte med på...) Planerna att göra korning nu i vår får vi flytta till i höst. 
Elsa har under veckan funkat kanon i både spår och lydnad. Jag har återigen ett annat sätt att bemöta henne när hon hittar pinnar. Lugnt beröm utan att sätta mig ner - ungefär som på lydnadsplanen. Har funkat riktigt bra. På de två spår vi gjort med sammanlagt 12 pinnar har hon missat en. 
På tävlingsträningen i lördags körde vi linförighet, framförgående , frifölj samt kryp. Lite loj på linförigheten men det andra är jag skitnöjd med. Vi kör vidare...
19 april Så var man hemma igen. Jag har verkligen varit på en fantastisk resa med många spännande upplevelser. Min lillebror Johan stormtrivs och hade innan vi kom fått förlängt på sitt jobb. Nu kommer han minst stanna till jul. Jag var mycket träningssugen när jag kom hem och var på klubben en sväng i lördags. Elsa fick ett litet lydnadspass och Tilda fick gå ett par varv runt agilitybanan.
   I gårkväll träffade vi Mi och Ruzzin på något ställe ute i skogen. Började med att lägga ett litet spår och sedan körde vi hundarna. Vi konstaterade båda att vi måste ta tag i mycket av vårt daltande (särskilt jag och Elsa såklart). Elsa släpper lätt koncentrationen och det händer något runtom ex. när joggare sprang förbi. Vi fick en genomkörare i frifölj och kryp. Nu stundar den planerade tävlingsdebuten för året. Vi är anmälda till två tävlingar varav den första om två veckor. Tyvärr ser Elsa ut som en babian och kommer säkert börja löpa vilken dag som helst. Således kommer dessa två tävlingar samt korning gå åt fanders...


Krypträning....

1 april Det blev en lång härlig skogstur idag på morgonen. Solen sken och vovvarna lekte - VÅR! Jag la också ett spår till Elsa. Hon spårar bra, men missar pinnar - idag även slutet! Hon har inte riktigt varit med den sista veckan, tror det är löp på gång. Övriga dagen har mest bestått av stress. Imorgon åker jag, mamma, pappa och syster till San Francisco,  jag har fortfarande inte packat klart nu i kväll. Vi ska hälsa på min lillebror, som bor där, under två veckor. Ska bli riktigt skönt satt komma ifrån vardagen med skola och allt det innebär. Kommer dock att sakna Micke och hundarna.
Hörde ett mystiskt ljud imorse...
Elsa hade letat sig in på toan och hittat 
en ny leksak.
Hon var mycket stolt över sitt byte som hon sedan
 rev till microbitar. Ska de bli vuxna vid 3 år eller hur är det? Hon har ett par månader på sig..
21 mars GRATTIS Tilda på 7-årsdagen! Igår den 20/3 blev hon officiell tant, det har redan gått 7 år sedan Impressive's ringde och sa att min valp var född. Tiden har gått väldigt fort och det märks inte att skruttan blivit äldre, Tilda själv tror snarare att det är tvärt om. Det är bara några få gråa hår som avslöjar.
Elsa fick igår ett roligt spår av Mi. Hon gjorde återigen ett KANON-upptag. Vad härligt det är att något bara funkar utan att behöva tänka på det. I ett bra sansat tempo tog hon sig fram. Pinnarna är en svårknäckt nöt. Hon markerade de pinnar som var lite knivigt lagda, bl.a. en som låg i en rishög, 2 av pinnarna gick hon rakt över....inga problem för mig att se dem eftersom hon var mitt i spårkärnan...varför tog hon inte dom?! Att se Ruzzin spåra är en ren fröjd. Det går absolut inte att ta en vinkel en meter ifrån... då måsta man gå om och ta den precist. Hon gjorde även ett snyggt uppletande i sitt nya fina tjänstetecken. Elsa fick stanna i bilen...matte tycker inte uppletande är så kul längre...
Tilda 4 veckor med en av sina två systrar.
    
7 år senare. En dam med mycket 
vilja och pondus. En otrolig personlighet.
11 mars Tilda har blivit av med en tand. Historien om tanden började redan när hon var 13 månader. Efter sitt MH i Osby gjorde hon ett försök att ta sig ur bilen.. genom passagerarerutan. Detta resulterade i tre avbrutna tänder, varav den ena var den hörntand hon nu blivit av med. Tänderna lagades (en rotfylldes) och det har sedan varit frid och fröjd i alla år. I somras upptäckte jag en böldliknande knöl under hakan på henne. Vi åkte till vår veterinär Tina och fick lite antibiotika utskriven. Knölen kom tillbaka för ca en månad sedan. Pratade åter med Tina och efter påtryckning från mig att det var tanden beslutade vi att röntga underkäken. Detta gjordes förra måndagen, Tina hittade dock inget fel. Lugnt igen fram till onsdagen då knölen svällde lite till. På söndagen ville inte Tilda komma upp och äta. Ringde Tina igen på måndag morgon och vi pratade åter om tanden, men Tina trodde inte på den... Måndag eftermiddag fick Tilda över 40 i feber och svullnade upp enormt. Ner till Läckeby och blev inlagd på kvällen, fick tanden utdragen (vem hade rätt? haha) och fick komma hem på tisdag kväll.  Idag är hon jättepigg, busar och äter som vanligt. Förövrigt fick jag veta att jag hade en mycket fräsch dam.
Onsdag eftermiddag har det 
blivit en rejäl böld under hakan.
Måndag eftermiddag ser man 
inte rolig ut, med hög feber.
Tisdag kväll är hemma 
hos matte igen...
8 mars Igår var jag och Ewa och våra busflickor i skogen. Kruzzan fick ett 300 meters skogsspår som hon klarade riktigt bra. Tjejen har haft det lite jobbigt att hålla koncentrationen. Hon var lite borta i mitten av spåret, dels beroende på en fågel som lät... jobbigt i spökåldern vet ni.
Elsa fick ett fullt lägrespår. Hon gjorde det snyggaste upptaget någonsin. Ut som en kanonkula och plockade upp det direkt, fastän det gick åt samma håll vi kom ifrån där bilarna står. Jag har aldrig tänkt på hur man lägger upptag, så hon är ju van vid alla sådana fallgropar. Hon gick i ett bra tempo. Spåret bestod till 70% av bara ris, hon fick lite panik av det och rusade (jag hade halva skogen i håret när vi var klara). Förutom en avstickare på vilt (NOG SÅ ILLA) gick spåret bra. Man måste fortfarande peppa henne rejält vid pinnarna, men har matte varit så dum så är det rätt åt'na. 
Lilla Kruzzidull, bedårande... Elsan spänner upp sig.
6 mars Den här veckan släppte det! Elsa apporterar återigen apporterna i spåret, men matte fick kämpa för det. Min okunskap gjorde att jag pajade min apporterande hund eftersom jag trodde man fick poängavdrag för tuggade pinnar. Eftersom jag bytte snabbt utan att visa någon större glädje har Elsa inte velat dela med sig av några pinnar. I tisdags var jag och Ulrika ute och spårade. Vid den första pinnen lade sig Elsa som vanligt ner och började tugga. Ulrika och jag levde loppan och blev jätteglada. Efter att dels kluvit pinnen i tre bitar och bokstavligt tappat hakan valde Elsa att hänga med på vår studslek. Av de resterande 6 pinnarna missade hon två (på raken, lång sträcka och trött matte) men de andra kom hon springande med :o) Härligt! Hon spårade kanonbra. Jag hade gått på stigar och gjort 90 graders vinklar från dem som hon helt gick i spårkärnan på. 

I torsdags var vi (jag, Malin och Mi) och tränade lite lydnad. Malin visade upp en mycket bra linförighet. Buzz har en bra kontakt och jag är väldigt avundsjuk på hans naturliga position. 
Ruzzin har äntligen fått in en kanoninbromsning vid gruppen på framåtsändande. Det är riktigt snyggt och jag lämnar med än gärna över inlärningen på Elsa till Mi. Själva tränade vi rumpvetenskap... Elsa tränger lite vid vänstersvängar. Stillastående går det bra, men under gång blir det trångt. Återigen var det upp till mig :o) Efter att ha lärt mig hur man går gick Elsa fint. 

29 februari Ja, nu har vi haft ytterligare en tävlingsträning. Vi fick återigen en 8:a på linförigheten - jag är faktiskt riktigt nöjd. Hon flyter fortfarande omkring i position, men det har blivit mycket bättre. Framförgåendet har börjat bli en uppvisningsgrej för Elsa. Hon är jättestolt när hon går ut och bär svans och huvud högt. Hon vet precis vad hon ska göra. Drog lite andra sträckan och sjönk till 8,5. Läggande u gång var inte aktuellt, kall mark med snö....
Idag har vi träffat brorsan Bosse. Han retar Elsa till fördärvet, jätteroligt att se :o)! Han är på henne hela tiden. Hon gör sitt bästa för att skälla ut honom men han hånar henne rakt upp i ansiktet. Tilda lekte som vanligt med sig själv. Hon rullade i snön, fick rycket och sprang som en idiot - en knastant.

Bosse har en riktigt härlig kropp. 
Skulle bara haft lite mer massa.

Wow, alla tre på ett kort. 
Det är inte lätt ska ni veta. 
27 februari Jobbig vecka med 4 dagar i Kalmar. Sov över hos syrran en natt och kunde vara kvar längre i skolan och fick mycket gjort. Hundträning har det med andra ord inte blivit så mycket av. I lördags var jag i skogen med Ewa och Mi. Det är inget jag vill skriva om för det gick skit. Förvisso tog vi oss runt spåret, men det var inte mycket utdelning. För de andra gick det bra. Önskar att Elsa hade Ruzzins intresse för pinnar, det hade hon en gång men det lyckades jag pajja!
På söndagen satte tävlingsträningen i gång. ( Se foto här! ) Det gick hyfsat. Inga kanonpoäng, men bra med störningar. Vi fick dock en 8:a på linförigheten - det är bra för att vara oss. All positionsträning kanske har gett resultat?
I tisdags tränade jag och briardbrudarna
lite i klubbstugan. För Elsa blev det hålla apport och kryp. Krypet har vi fått in lugnt och med bra teknik. (Tack Mi för vägledning i det!) Är än så länge bara uppe i ett par steg. Imorgon är det tävlingsträning igen. 

En tur i härlig sol. Tilda fick fnatt och gjorde lite akrobatiska konster... Pinnar, pinnar... alla utom de i spåret är skitkul!
   
15 februari Nu har det gått ytterligare en vecka. Det har varit ganska mycket Kalmar, men en kväll var jag och Malin och tränade lydnad. Nu i helgen har det bara varit spår igen. Jag ville ha ett formbesked från Elsa och la samma lägrespår jag gjorde på tävlingen förra året. Hon hade ett bra upptag och gick runt på 16 minuter. 2 pinnar gick hon över, men övrigt spårade hon mycket lugnt och metodiskt.  Det var igår det... när vi var själva.
Idag var jag och Mi med hundar ute. Blev lite nervös bara att jag skulle gå ett 1000 m spår i okänd skog och tänkte "Hittar aldrig ut igen" Ruzzin började och spårade kanon. Alla pinnar med sig in, lite hade jag villat bort mig, men inte så farligt då jag hade vägar på tre håll runt mig.
Så var det Elsas tur. Vi började med bakspår - som dock rättade till sig. Hon vände själv, skönt (fortfarande 100% på dem). Jag tappade linan = att Elsa kutar, trasslade in mig o.s.v Detta resulterade i att vi gick över de tre första. När vi kom till pinne fyra var hon ganska trött efter den förstasträckan. Vi tog en liten paus och efter den gick det bra. Jag måste träna pinn-intresse, inte ha lång lina, lära mig läsa min hund bättre. Ja, det är mycket orutin från min sida. Bara att träna på.
Elsa gör sitt bästa med att få igång Ruzzin & Minne En efterlängtad paus för båda i spåret. Tilda och jag gick en härlig skogspromenad. Snart är det 7-årskalas.
8 februari Snön är borta! Helgen firades därför med spår både igår och idag. Elsa gillar inte att gå i besvärlig terräng - om det är lätt att gå runt! Precis så gjorde hon i går. Istället för att gå igenom en fallen gren, gick hon runt det och missade en pinne. Idag bestod spåret av att gå igenom massor med rishögar. Pinnarna hade jag lagt mitt i högarna, såklart. Ja, idag skötte hon sig utmärkt. Hon spårar riktigt bra, riktigt suger i spåret samtidigt som hon har ett bra tempo. Hon fattade väl poängen och gick snällt igenom alla rishögarna.
Ulrikas Tilda var lite snurrig till en början. Antagligen för att matte hade överskattat sin hund lite :o)
Buzz var ganska laddad, och behövde några meter för att lugna sig och få ner näsan. Vi kom även på både matte och hund att gå på syn :o) Istället för att svänga vänster mot slutet (godisburk) gick de rakt fram till en flaska som var slängd i skogen. 
Vi körde även lite uppletande och gick en promenad.

Under promenaden

Buzz växer på sig. Visst är han stilig!
1 februari Det har inte varit någon rolig vecka. Det nya schema efter jul är fördjävligt för mig. Förvisso tror väl inte schemaläggarna att någon är så dum att de pendlar 15 mil (enkel resa) för att läsa på högskolan. Två nätter sov jag kvar hos syrran i Kalmar, då jag annars skulle komma hem kl. 19 på kvällen för att sedan gå upp kl 4 morgonen efter. Som tur är så fanns Micke och svärmor Anita här hemma att gå långa promenader med tjejerna.

I går var jag och Ulrika och hennes Tilda ute på klubben och körde lite uppletande (vad annars kan man göra i snön?). Elsa var mest busig och gjorde inte mycket rätt. Hon sprang varv och slängde runt på föremålet... Efter det körde vi lite skotträning. Ulrikas Tilda tycker inte så mycket om de där skotten. Efter nyår har det hela vänt. Igår stod hon och viftade på svansen! Elsa hör inga skott, hon busade i snön och kampade med sin gröna fågel. 

Tilda och Elsa sitter och väntar på att 
vi gör i ordning rutan.
Två hundar och en människa i en fåtölj.
 Bekvämt? Nej, men gosigt.
25 januari Igår var jag och tjejerna ute på klubben. Vi körde lite skojuppletande för att de skulle få rusa av sig ordentligt. Efter promenaden var jag bara tvungen att gå ner på planen och köra lite framförgående med Elsa. Använde vårt eget kommando den här gången... Elsa rusade ut som hon aldrig gjort annat :o) Stackars stumpan, det kan inte vara lätt med en sån dum matte. 
Har nu även lusläst tävlingskalendern och kollar upp vårens lägre-spår och korningar. Familjen åker till USA i april för att hälsa på min lillebror. Under samma period sker korningen jag vill på, samt 2 lägre. En lägre är 3 dagar efter att vi kommit hem. Så typiskt...
21 januari Det har blivit vargavinter i Västervik. 2 dm pudersnö och 10 minusgrader gör att träningen minskat betydligt. Det har även varit bråda dagar med skolarbeten och övernattning i Kalmar. Hundarna roar sig med att springa som idioter i snön, gräva i alla snövallar, hämta alla pinnar som finns, m.m. 
Jag och Ulrika trotsade vädret och har varit på klubben och tränat (äntligen kan vi åka dit igen). Körde framförgående som inte funkade alls. Fattade ingenting och har analyserat sönder problemet nu i efterhand. Har kommit på att jag använde samma ton-slinga som Ulrika på "FÖRE". Inte konstigt att hon inte fattade riktigt... Positivt är att Elsa inte tuggar mycket på apporten! Vi har kört mycket plockövningar, utan avlämning som har funkat kanon. Ikväll ska vi i boxerligan träffas hemma hos Malin för att kolla utställningar och tävlingar framöver. 
12 januari Elsa är verkligen på topp. Lite för mycket :o) All den energi hon samlat på sig under vilan, kommer nu ut i små explosioner. Härligt att se henne med all fart... förutom i spåret!! Kör jag ett upptag rusar hon så pass att jag inte hinner ifatt henne förrän vid första pinnen. I förrgår tänkte jag till och lade ett spår i jobbig terräng (upp och ner för berg + karlhygge) utan upptag. Jo, jobbigt blev det - för MIG! Hon rusade på som vanligt med mig släpandes efter, halkade och snubblade. Pinnarna markerade hon dåligt, bara med lite sniffande i luften. Måste spåra massor! Igår körde vi ett pass lydnad och det gick bra, trodde hon skulle få boxer-ryck men hon var faktiskt samlad. 
Ja, turen hänger med in i det nya året. Lagom när Elsa är fit for fight igen springer hundarna på en skabb-räv i pappas trädgård. Den var i usel kondis och gjorde det drastiska att spela död. Hundarna kunde då komma i kontakt och skabben var ett faktum. De har nu fått sitt andra bad av tre. Tilda är värst drabbad på sitt ena framben, Elsa ser jag inte något på. Vi kan alltså inte åka till klubben, och inte träna med våra polare. Abstinens får man och jag var och tränade utan hund med Malin och Ulrika. Buzz har just nu mycket hormoner i kroppen och är känslig för störningar. Vi testade att köra opperant med apporten. WOW, han fattade så snabbt och bar apporten efter någon minut. Han tyckte det var skitkul. (Jag med!)
1 januari Gott Nytt År! 
Nu var det dags att starta en ny "Vad händer"-sida. Gårdagens nyårsafton blev den bästa på flera år. Tilda fick ju fyrverkerier över sig när hon var 3 år. Hon har sedan dess varit vansinnigt rädd för visslande raketer. Förra året hade svärmor och Tobbe med dem ut till sin stuga på landet. Då gick det självklart bra. Året innan var vi hemma. Hon blev då utsatt för raketer kl 5 på eftermiddagen och vågade inte gå ut förrän 3 på natten när det var lugnt igen.  Nu var det åter hemma som gällde. Jag åkte ut till mörkaste skogen kl 8 i går kväll. Åh, det var så svart, jag upptäckte nog att jag e lite mörkrädd :o) Hundarna mådde fint och gjorde ifrån sig allt möjligt. Väl hemma drog vi ner överallt och hade volymen högt på TV:n. Elsa blev lite förbannad på smattret utanför och sprang i flera vändor ut och skällde ut alla som inte kunde vara tysta. Detta gjorde att även Tilda vågade komma ut i trädgården. 
Smällde det till sprang hon in men var lika snabb ut igen. Vid 12-slaget körde vi godisuppletande i vardagsrummet. Lite nervig var hon, men inte alls som hon var sist. Jätteskönt...
Annars har det varit lugnt med träning de sista veckorna. Elsa-pluttan har haft muskelinflammation i ryggen och har haft sträng vila. Nu är hon vildare än någonsin och på våra promenader ska hon hålla min vante. Hon skiter i om mina fingrar sitter i den... aj!
Igår åkte jag och Ulrika ut till skogen. Elsa har inte spårat på tre veckor och var fullkomligt galen. Hon skrek och studsade innan hon kom ut i spåret. Jag släpades runt som en vante.. Hon spårade något slarvigt i mittdelen och gick över en pinne, men hon tog en spetsvinkel jag råkat göra utan problem. Underbart att se henne så lycklig över att spåra, det är verkligen det bästa hon vet.

Elsa sover på årets fulaste julklapp! En snorgrön, lurvig fågel med bruna detaljer...